Freuds sista suck

Hannes blev 34 år. Han hade autism, ADHD och bipolär sjukdom, men fick inte stöd eller behandling för något av dessa tillstånd. Detta trots att han var patient på en psykiatrisk mottagning där han ständigt och tydligt deklarerade att han behövde mer hjälp och att det fanns risk för att han skulle ta sitt liv. Under sina sista två år i livet träffade han sex olika läkare. Ingen av dem satte in självmordsförebyggande behandling för bipolär sjukdom. Han behandlades med freudianskt inspirerad psykoterapi som inte hjälper vid de diagnoser han hade. Han bodde i en lägenhet som socialtjänsten ordnade och överst i journalen som hans kontaktpersoner förde stod med rött Suicidrisk. Ändå tog det flera veckor innan socialtjänstens personal hittade Hannes efter att han tagit sitt liv. I den lex Maria-utredning som sjukvården utförde om sitt eget agerande är man starkt självkritisk. Man pekar framför allt på organisatoriska brister, men slutsatsen är ändå att ”självmordet eventuellt hade kunnat förhindras”.

Ideologisk lägerbildning

Hannes levnadsöde beskrivs i boken Freuds sista suck – Idéstrider och andra hinder för psykiatrins utveckling av Charlotta Sjöstedt. Fallet illustrerar vad som händer när patienter inte får stöd och behandling i enlighet med vetenskapliga evidens. Detta är ett stort och generellt problem inom många delar av psykiatrin och det har en koppling till de ideologiska strider som pågår mellan två olika läger. I det ena lägret finns Freuds arvtagare och i det andra företrädare för modernare terapeutiska inriktningar. En debatt rasade 2017 och 2018 om Socialstyrelsens riktlinjer för vård av patienter med depression och ångestsyndrom. I den debatten framgick att Freuds arvtagare inte accepterar den gängse värdering av vetenskapliga evidens som Socialstyrelsen gör.

Universitetsutbildningarna till legitimerad psykoterapeut bedrivs i huvudsak i skilda spår där psykodynamisk terapi, inspirerad av Freud, lärs ut i ett och kognitiv beteendeterapi lärs ut i ett annat. Det konserverar den ideologiska lägerbildningen. Charlotta Sjöstedts granskning visar att man är mycket Freudtrogen på Göteborgs universitet. En psykoterapeututbildning där har nio böcker av Freud själv på litteraturlistan. De är skrivna under åren 1900–1930 och de är tydligt pseudovetenskapliga. Det finns delar i dem som måste betraktas som rent forskningsfusk.

För mer information kontakta:
Charlotta Sjöstedt
charlotta.sjostedt@telia.com
0760-509717

Publicitet

Förmiddag i P4 Jämtland,
direktsändning med Charlotta Sjöstedt och Johanna Höst, 2020-08-18
Dags att begrava Freud i Göteborg,
krönika av Mats Reimer i Dagens Samhälle, 2020-08-31
“Pseudovetenskap på Göteborgs universitet”,
artikel i Psykologtidningen, 2020-09-03
Freuds irrläror,
essä i magasinet Sans nr 4 2020

Så beställer du boken

Här beställer du boken hos Adlibris.
Här beställer du boken hos Bokus.

Om författaren

Charlotta Sjöstedt har en bakgrund som vetenskapsjournalist. Hon har också mångårig erfarenhet som kommunikatör och har haft psykiatrin som ett av sina arbetsfält i flera decennier. Sedan 2013 arbetar hon som kommunikatör för nationella kvalitetsregister, sjukvårdens medel för att kritiskt granska sig själv.
Charlotta Sjöstedt har tidigare skrivit tre böcker:
I skuggan av ett hjälteland – Svenska frivilliga för det ockuperade Norge, Hjalmarson & Högberg, 1999.
Öar av frihet – Om en man som tänkte bygga en båt med namnet Searcher, Hjalmarson & Högberg, 2002.
Lysekilsmodellen – Hur man hjälper psykiskt sjuka att hjälpa sig själva, Evidens FoU, 2007.