Freuds sista suck

Hannes, Johanna och Mikael, tre patienter vars livsöden visar vilken oerhörd betydelse psykiatrin har när den fungerar och när den inte fungerar. Du möter dem i var sitt kapitel i boken Freuds sista suck – Idéstrider och andra hinder för psykiatrins utveckling av Charlotta Sjöstedt. Boken beräknas komma från trycket i augusti 2020.

Hannes

Hannes blev 34 år. Han hade autism, ADHD och bipolär sjukdom, men fick inte stöd eller behandling för något av dessa tillstånd. Detta trots att han var patient på en psykiatrisk mottagning där han ständigt och tydligt deklarerade att han behövde mer hjälp och att det fanns risk för att han skulle ta sitt liv. Under sina sista två år i livet träffade han sex olika läkare. Ingen av dem satte in självmordsförebyggande behandling för bipolär sjukdom. Han behandlades med freudianskt inspirerad psykoterapi som inte hjälper vid de diagnoser han hade. Han bodde i en lägenhet som socialtjänsten ordnade och överst i journalen som hans kontaktpersoner förde stod med rött Suicidrisk. Ändå tog det flera veckor innan socialtjänstens personal hittade Hannes efter att han tagit sitt liv.

Strider på alla nivåer

Freuds sista suck handlar om grava missförhållanden i psykiatrin med särskilt fokus på de ideologiska strider som fortfarande pågår. I det ena lägret finns Freuds arvtagare och i det andra företrädare för modernare terapeutiska inriktningar. Striderna är närvarande på alla nivåer, från vårdgolvet på den enskilda enheten till toppen där ett nationellt arbete med riktlinjer för psykiatrin utförs. Universitetsutbildningarna till legitimerad psykoterapeut bedrivs i huvudsak i skilda spår där psykodynamisk terapi, inspirerad av Freud, lärs ut i ett och kognitiv beteendeterapi lärs ut i ett annat. Det konserverar den ideologiska lägerbildningen och gör att förnyelsen av psykiatrin bromsas.

Metoder med vetenskapligt stöd

Idéstriderna har djupa historiska rötter. Under 1900-talet hade Freuds lära ett enormt inflytande inom psykiatrin och länge fanns ett massivt motstånd mot forskning inom den psykoanalytiska rörelsen. Numera är den tid förbi när någon kan hävda att psykoterapi inte behöver vetenskapligt stöd. Men de ideologiska striderna rasar fortfarande och de påverkar svensk psykiatri i allra högsta grad.

Idag finns en uppsjö insatser med vetenskapligt stöd för psykiatrins patienter; psykoterapeutiska behandlingar, utbildningar för patienter, omvårdnadsprogram och läkemedelsbehandlingar. Problemet är att patienter inte får del av dem i den utsträckning som är nödvändig. Förklaringarna är resursbrist, dålig organisation och svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Ytterligare en förklaring är de ideologiska striderna och en ovilja att använda de metoder som har bäst vetenskapligt stöd.

Så beställer du boken

Freuds sista suck beräknas vara tillgänglig i nätbokhandlarna i slutet av augusti 2020.
Här beställer du boken hos Adlibris.
Här beställer du boken hos Bokus.

Om författaren

Charlotta Sjöstedt har en bakgrund som vetenskapsjournalist. Hon har också mångårig erfarenhet som kommunikatör och har haft psykiatrin som ett av sina arbetsfält i flera decennier. Sedan 2013 arbetar hon som kommunikatör för nationella kvalitetsregister, sjukvårdens medel för att kritiskt granska sig själv.
Charlotta Sjöstedt har tidigare skrivit tre böcker:
I skuggan av ett hjälteland – Svenska frivilliga för det ockuperade Norge, Hjalmarson & Högberg, 1999.
Öar av frihet – Om en man som tänkte bygga en båt med namnet Searcher, Hjalmarson & Högberg, 2002.
Lysekilsmodellen – Hur man hjälper psykiskt sjuka att hjälpa sig själva, Evidens FoU, 2007.